Börshuset

BÖRSHUSET
  • Börshuset

    Börshuset, som år 1912 uppfördes i kvarteret Enhörningen, har bakom sig en brokig historia. Det ståtliga stenhuset har under årens lopp varit vittne till såväl näringslivets som restaurangkulturens mest betydelsefulla stunder.

    Byggnaden betraktas som ett av Soncks mest lyckade arbeten och ett av de mest anmärkningsvärda exempel på 1900-talets finska jugendarkitektur.

    Börshusets huvudägare:
    Börsstiftelsen i Finland

  • Fabiansgatan 14
    00100 Helsingfors
    Finland

Placering på kartan
  • Börshusets reception:
    040 720 4802
    Vardagar: 8-16

    Husets disponentskap: Julius Tallberg Fastigheter ABp, Jouni Nylund
  • SUOMEKSI
  •   PÅ SVENSKA
  • Bekanta dig med Börshuset
  • Placering på kartan
  • Börshusets arkitektur

Empirebörsen

Då Helsingfors under 1800-talets första decennier byggdes för att bli Storfurstendömet Finlands nya huvudstad, hörde också Börshuset till planerna. Helsingfors empirecentrums skapare, den tyskfödda arkkitekten Carl Ludvig Engel ritade Börshuset på 1820-talet i början av den nya avenyn, Esplanaden.

Engels börshus var ett ståtligt nyklassiskt palats med  sina spegelbildsliknande sidobyggnader. För börshandeln hade i hjärtat av byggnaden planerats en kupolsal likt ett tempel, runt vilket fanns utrymmen för umgänge och servering. Tiden var emellertid ännu inte mogen för att inleda börsverksamhet i Finland, och Engels planer för börsen begravdes. På den för Börshuset planerade tomten i stadens centrum framför stadshuset och hamnen  ligger i dag Sveriges ambassad.

Ab Börs och Börsklubben

I början av 1900-talet hade de ekonomiska förhållandena och näringslivet i Finland utvecklats så, att det blev aktuellt att grunda en egen börs. De ledande påverkarna inom näringslivet grundade år 1910 för ändamålet  tvåspråkiga Helsingfors Börsklubb, vars medlemmar å sin sida blev aktionärer i fastighetsbolaget Ab Börs, som grundades för att bygga Börshuset.

Fastihetsbolagets avsikt var att bygga Börshuset i Helsingfors centrum och där hyra ut lokaliteter förutom till börsen även till andra kommersiella aktörer. De drivande krafterna bakom initiativet fann en lämplig tomt för syftet alldeles i affärscentrum Gloet. De finaste affärspalatsen låg inom samma område, och en stor del av de ekonomiska påverkarna bodde inom en radie om några kvarter från det blivande börshuset och -klubben.

Läget, läget, läget

Man beslöt att placera Börsen vid Fabiansgatan på tomt nr 6 i kvarteret Enhörningen. Fabianinkatu – Fabiansgatan – Fabianskaja Ulitsa fick sitt namn i samband med Helsingfors planläggning år 1820. Planeringen av huvudstaden hade letts förutom av Helsingfors stadsplaneraren J.A. Ehrenström även av  generalguvernör Fabian Steinheil, enligt vilken gatan fick sitt namn. Greve Steinheil var en general som utmärkt sig i många krig och han var Finlands generalguvernör åren 1810–1824.

På tomten låg under 1800-talet på gatsidan ett tvåvånings trähus i empire, och på innergården fanns mindre byggnader. På adressen låg också såväl den kända restaurangen Gambrini som Hufvudstadbladets kontor. Dessuom hann flera kända huvudstadsbor bo där; allt från professor Elias Lönnrot till konditor Catani. Trähuset som också fungerat som biljardsal revs våren 1910, och byggnadsarbetet för Börshuset inleddes.

En maskulin fasad

Lars Sonck, som räknades till sin tids fashionablaste arkitekter, planerade Börshuset på en synnerligen utmanande plats. Fabiansgatan var smal och låg mellan stadens – redan då! – livligaste trafikleder. Därför är det också svårt att komma åt att betrakta Börshusets fyravåningsfasad från gatan, som är så smal. Dessutom är börsens tomt smal och djup, varför Sonck för belysningens skull avskiljde sidorna på så gott som hela byggnaden från de bredvidliggande byggnaderna.  Börshusets expressiva och för tidsperioden typiska glastak planerades av arkitekt Wietti Nykänen, och fasadens detaljer av arkitekterna Max Frelander ja Gösta Kulvik.

Det av Finska Stenindustri Ab levererade fasadmaterialet är fasettpolerad grå granit. Fönstren ligger djupt mellan pelarna som avslutas i ornament, utsmyckningen begränsar sig till portalen och fasadens övre del. Enligt sina samtida lyckades Sonck utmärkt med Börshuset. I synnerhet fasaden fick beröm: husets “kärva, i det närmaste stela” intryck lovordades för sin strävan till klarhet, disciplin och harmoniska linjer. Också den sparsamma utsmyckningen samt den slutna innergårdens charm och individualitet fascinerade bedömarna.

En feminin vinterträdgård

Till Börshuset kommer man från gatan till en sparsamt upplyst tunnvalvsgång, vars andra ända öppnar sig till en ljus gård. Blicken faller på de ståtliga monumentala trapporna i slutet av gården, vilka leder till andra våningen och börssalen bakom de gnistrande mässingdörrarna. Mot innergården öppnar sig i andra våningen arkader, balkonger och överst  en svalgångsliknande passage. Innergården med sitt glastak är som en medeltida borggård och på miniatyrpiazzan planerad som en vinterträdgård  har under seklets lopp setts stora palmer, citrusträd och klängväxter.

Fasadens stränga manlighet och innergårdens kvinnliga, varma och intima stämning utgör   varandras bjärta motsatser. Den militära kolonnaden på fasaden och den järngrå stenytan stänger den yttre världen ute, då däremot innergårdens ljusa och skyddade utrymme med stenytorna i sin varma färg är som  en mors famn. Efter att ha gått genom den mörka och tunnelliknande gången från Fabiansgatan till innergården kan den som träder in i Börshuset inte undgå känslan av lugm och ro i ett angenämt utrymme, som öppnar sig uppåt. Vad vore väl en mera träffande symbolik än den finländska penningvärldens trygga fästning, vars hjärta bankar i andra våningens börssal?

Trappor och hissar

I början av århundradet fästes stor uppmärksamhet vid utsmyckningen av trappuppgångarna, och också i Soncks börshus smyckades  trappuppgångarna både av en smakfullt dekorerad färgvärld och av gipsornament; trappuppgångarna restaurerades i sitt ursprungliga skick 2010. De med glasmålningar prydda fönstren innebär ett ytterligare tillskott till utsmyckningen.

Börsens nu redan avsevärt ändrade fasta inredning och möbler var ursprungligen av svensk och engelsk tillverkning, men många enskildheter tillverkades  i hemlandet, såsom gårdens och korridorernas belysningsarmatur, liksom också mässingsporten till börssalen och klockan ovanför den, vilka var tillverkade av E. Schroderuksen Koru Oy.

Under 1900-talets första årtionde blev hissarna allt allmännare i Helsingfors, och i Börshuset byggdes rentav två hissar. Börsklubben avlönade två hissflickor för att trygga en säker och angenäm hissfärd från gatunivån till översta våningen. Utsikten ned från översta våningens balkong är också hisnande, eftersom höjdskillnaden accentueras av utrymmets lodräta linjer.

Byggnadens arkitekt – Lars Sonck

Arkitekt Lars Sonck – ursprungligen son till en åländsk pastor –  ritade i början av 1900-talet  i Helsingfors många av stadens finaste jugendhus. Soncks verk är Telefonföreningens hus (år 1903, Högbergsgatan 35–37), Privatbanken (år 1904, Norra esplanaden 19), Eira sjukhus (år 1905 Skepparegatan 29),  Hypoteksföreningen (år 1909, Södra esplanaden 16,) och Berghälls kyrka (år 1912, Östra Prästgatan 2). Också Jean Sibelius Ainola (år 1904, Träskända) och Alfred Kordelins Gullranda (år 1917, Nådendal) är ritade av Sonck.

Sonck var själv Börsklubbens konstituerande medlem, och på grund av sin sällskapliga natur samt sina många betydande uppdrag var han hemmastadd i penningelitens och den bildade klassens krets i huvudstaden. Sonck hade en omfattande vänkrets, och han var stamkund i många restauranger: vid frukost sågs han på Kämp, om sommaren hade arkitekterna och konstnärerna sitt eget bord på Kapellet i Esplanden, och sedan Börsklubben blivit färdigt trivdes Sonck givetvis där.  Sonck gifte sig aldrig, utan bodde som ungkarl i samband med sin byrå på Unionsgatan.

Från ideal till praktik

Som helhet är Börshuset ett av de finaste exemplen på sekelskiftets arkitektur i Finland: där förenas från tidens krav på äkthet till återhållsam monumentalitet. Börshuset ger uttryck för Soncks och  mera allmänta för det finländska arkitektoniska idealets övergång från slingrande nymedeltida och nationalromantiska jugend mot en sträng och exakt klassicism.

De första hyresgästerna flyttade in i Börshuset i juli 1911 medan byggnadsarbetena ännu  fortgick, och huset festliga öppningsfestlighet kunde firas den 2 februari 1912, då kommerserådet Julius Tallberg köpte 10 gamla aktier i Föreningsbanken av bankiren Winckelmann för 2 580 mark, dvs. i dagens valuta 9 000 euro. Transaktionen var den enda för dagen.

“Vi går till Börsen”

I Börshuset har alltid funnits många slags företag och byråer som hyresgäster. under många decennier. Den långvarigaste hyresgästen har varit Helsingfors Börsklubb, men också Finlands Automobil klubb, Centralhandelskammaren och G. W. Bergs byråer har funnits länge under  Börshusets tak. I dag kan man i skyltfönstren till affärerna i gatunivån beundra modekläder – för hundra år sedan presenterades i stället för modedrömmarna underliga manicker, då i Nikolajeffs bilsaffärs skyltfönster ståtade Oldsmobilar, Adlerbilar, Oplar, Benzer, Minervor och Mercedesar.

För den vanliga helsingforsbon har till Börshusets viktigaste hyresgäster alltid hört nedre våningens börsrestaurang. Den lyxrestaurang som öppnades av Grand Restaurant Börs blev genast superpopulär. Helsingforsarna talade om att “vi går till Börsen”, då de gick till Börshusets restaurang. Restaurant Adlon, som 1938 fick sitt nya namn, blev hela Finlands restaurang-nattklubb, vars popularitet varade över krigen och 70-talet.  I dag leder företaget Royal Restaurangerna på nytt den matrestaurang av hög kvalitet som fått namnet Ravintola Pörssi. I  Börshuset kan man åter sväva fram till en mjuk valsmelodi i en behaglig stämning efter en utmärkt supé alldeles som för 100 år sedan.

Bildkällor

Riksarkivet

Börsstiftelsen i Finland

Helsingfors stadsmuseum

Finlands Arkitekturmuseum

Hotell- och restaurangmuseum

Stäng

BÖRSHUSETS MILSTOLPAR

1907

Julius Tallberg och Viktor Ek samt några andra affärsmän köpte tomten Fabiansgatan 14 för Börshuset.

1910

Arkitekt Lars Sonck planerar Börshuset. Ritningarna godkänns 1910. Sonck assisterades vid planeringen av utsmyckningen av Max Frelander och Gösta Kulvik.

1910

Aktiebolaget Börs och Börsklubben grundas. Börsklubben har 176 stiftande medlemmar, vilka tecknar stamaktier. Medlem i Börsklubben blev man endast, om man köpte aktier i Börshuset. Dessa särskilda aktier fick också tecknas av de största bankerna och några privatpersoner.

1911

Helsingfors Handelsdelegation, föregångare till Centralhandels- kammaren börjar bereda grundandet av Helsingfors- börsen. Kommittén fortsätter beredningen, förslaget blir klart i februari 1912.

1911

I juni blir delen mot gatan klar.

1912

I februari invigs Börshuset och de inre flyglarna, där börssalen, restaurangen och Börsklubbens utrymmen finns, blir också klara. Börssalen används också i början även som stadsfullmäktiges sammanträdessal.

1912

25.4. Börsens stadgar fastställs.

1912

7.10. Den första transaktionen görs i Börshuset omsättning: 10 aktier i Nordiska Förenings- banken. Följande dag omsättning 10 aktier i Kansallis-Osake-Pankki. Börsens första direktör är Rafael von Frenckell.

1912

I Börshuset öppnas Grand Restaurant Börs, som kort kallas för Börsen.

1914

Början av första världskriget stängde börsen ända till mars 1915.

1917

Börsen köper prefeferensaktier av bankerna och privatpersoner till samma pris som säljarna i tiderna hade betalat för dem. Många medlemmar sålde sina aktier till börsen, eftersom klubben slopade stadgan enligt vilken medlemmarna måste äga aktier i huset.

1917

Inbördeskriget stänger börsen från januari till senare hälften av maj.

1917

Medborgarfest med middag 31.3. i restaurangen och börssalen till ära av P.E. Svinhufvuds återkomst från Sibirien. Professor I. A. Heikel förfäktade modigt Finlands rätt till självständighet.

1925

Restaurangen byter ägare och restauranglivet blir livligare. Inredningen förnyades på 1920-talet. Planerare var David Frölander-Ulf. På 1920-30 talet utvidgades då Spegelsalen byggdes. Restaurangen fick också en bar.

1934

En lugn börs. Enligt modell av Stockholms börs togs en elektromekanisk noteringstavla levererad av L.M. Ericsson i bruk. I det nya systemet kom mäklar na med sina anbud att köpa och sälja på tangentborden vid sina pulpeter.

1938

Namnet ändrades till Adlon.

1940

Börsen stängdes flera gånger och, då vinterkriget bröt ut, helt och hållet. Den öppnades på nytt i april 1940.

1944

Börshuset och -klubben träffades av en bomb och  börshandeln flyttades till andra  utrymmen. Översta våningens tak och släckningsvattnet rann ner i börssalen. Elden och skärvorna förstörde Börsklubbens utrymmen.

1976

Vuoristo bolagen hyrde och lät restaurera resttaurangen med väl iakttagande av Soncks ursprungliga planer.

1985

För börsen fastställdes ett nytt reglemente. Börsen donerade sina aktier i Börshuset till Börsstiftelsen i Finland som grundkapital.

1987

Den vid upprop använda elektriska noteringstavlan ersätts med ett elektroniskt handelssystem. HETI-systemet (Helsinki Stock Exchange Automated Trading and I information System) togs stegvis i bruk åren 1987-1989.

1990

Det sista uppropet hölls i börssalen 30.3. Mäklarna samlas inte längre i Börssalen, utan mäklarna börjar idka handel på sina egna terminaler.

1996

Arctia hyrde och sanerade restaurangen. Inredningen planerades av arkitekt Blomstedt. Restaurangens namn blir Börsen.

1997

Helsingforsbörsens brist på utrymme hade bland annat på grund av fusioner vuxit så, att den tog i bruk alla Börshusets byråutrymmen och en del affärslokaliteterna.

2001

Också Börshusets resterande affärslokaliteter övergår till börsen. Utom Börsen finns i Börshuset en restaurang och Börsklubben.

2010

Börsens utrymmen i gatunivån blir lediga och modeaffärerna inleder sin verksamhet.

2012

Börshuset firar sin 100-åriga historia. Se bilder från festen.

AKTÖRER

Restaurant Pörssi

Restaurant Pörssi är en representativ beställnings- restaurang, där man ordnar festliga banketter och andra evenemang. 1. och 2. vån.

royalravintolat.com

 

 

NASDAQ Helsinki

Helsingforsbörsen är en del av den världsomfattande NASDAQ OMX koncernen. Börshusets 2. och 3. vån.

nasdaqomxnordic.com

Börsklubben

Börsklubben är för medlemmarna avsedda restaurang- och klubblokaliteter. Börsklubben grundades år 1910. Börshusets  4. vån.

helsinginporssiklubi.fi

MaxMara

I kläderna från Weekend by Max Maran förenas bekvämlighet, dagens mode och kvinnlighet. Börshusets gatunivå.

maxmara.com

Muotikuu

Affären för damkläder erbjuder unika  skapelser för vardag och fest. Börshusets gatunivå.

muotikuu.fi

Persona

MaxMara Groups nyaste butik, som visar upp ett än större urval i alla storlekar. Börshusets gatunivå.

personamr.com

Oras Invest

Ett familjeföretag, som har över  65 års tradition av entrenörskap. Nuvarande  industriella innehav är bl.a. Oras och Uponor.

orasinvest.fi

Börsstiftelsen

Börsstiftelsen är en opartisk stiftelse som främjar aktiesparande och utvecklar värdepappersmarknaden i  Finland. Börshusets 4. vån.

porssisaatio.fi